Fotbollsallsvenskan

Fotbollsallsvenskan har dragit igång och nu stärks jag i min uppfattning att vi har alldeles för många sportjournalister.
Flera tidningar offrade hela uppslag på djupgående analyser och spekulationer om vilken tränare som skulle få sparken först och olika procentsatser på riskerna. Och naturligtvis går det att spela på chanserna.
På ett sätt kan jag förstå intresset. Sexton lag vars styrelser år efter år, efter år satsar på att man skall vinna serien eller allra sämst bli fyra annars är den ekonomiska katastrofen ett faktum. Och när man upptäcker den krassa verkligheten att det bara är 25% chans till detta vad gör man då? Jo, man sparkar den kontrakterade tränaren, skaffar en ny och drar på sig ytterligare kostnader! Hoppsan.
Jag skulle kunna förstå om det hände någon gång, men hallå, varje år!
Finns det ingen tillstymmelse till självkritik eller består styrelserna av gamla gamblers?

Dagens aforism:
" Jag vill inte vara med i en klubb som kan tänka sig sådana som mig som medlemmar" Groucho Marx