Vinter-OS

Dags att summera vinterolympiaden. För mig som sportnörd har det naturligtvis varit högtidsstunder, inte minst tack vare alla framgångar för vårt relativt lilla land. Visserligen kom Norge före oss i medaljligan men där verkar man å andra sidan bara ha tre saker för sig - pumpa olja, dela ut fredspris och förbereda sig för nästa OS.

Däremot har jag blivit märkbart störd över den våldsamma mediarapporteringen. Det har jag skrivit om förut. Femton sidor före varje tävling, plus TV dygnet runt, om hur stora medaljchanser den och den hade. Femton sidor efter varför den och den inte vann - eller i bästa fall varför det blev vinst. Våldsamt upptrissade förväntningar före en tävling - våldsamt kritiska nervärderingar efter ett misslyckande. Den hårfina skillnaden mellan himmel och helvete har verkligen fått ett ansikte under OS.

Fast å andra sidan, vad väntar oss när horden av överflödiga sportjournalister kommer hem från OS? Femton sidor Zlatan...? Var god välj!


Idag blir det en liten dikt istället för aforism:


Nu är vinter-OS slut, slut, slut,
svenska folket kan gå ut, ut, ut,
men om fyra år min vän,
kommer Pops tillbaks igen,
ty det har han lovat!